Under mina två och ett halvt år i Svenstavik har jag endast sett till poliserna ett fåtal tillfällen. Det första var under förra vintern, då jag såg tre polismålade minibussar åka igenom byn - de hade förmodligen varit och tränat halkbana eller liknande.
Två andra tillfällen har varit den här veckan. I Måndags blev jag invinkad när jag skulle handla på ICA, och fick blåsa och visa mitt körkort.
I dag var det min tur igen och de stod på samma ställe vid ICA. När jag klev ur så gick han mot mig och hälsade artigt.
- Det är bra att du har bältet på dig! Sa polismannen till mig.
Jag trodde inte att de skulle vara så uppmärksamma om jag ska vara ärlig, för jag körde först förbi poliserna som inte lyfte ett finger och parkerade sedan tio meter bort.
När han sedan frågade efter körkortet så tog jag upp min plånbok och var bombsäker på att körkortet var där. Men i facken såg jag bara kontokortet och mitt busskort.
- Det verkar som att jag har tappat ur kortet hemma.. Var orden jag fick ur mig
Han svarade med att det inte var någon fara, men att han ville ha personuppgifter på mig så att han kunde ringa och kolla upp. När han skrivit ner dom så kollade jag ner i plånboken igen och undrade hur jag kunde ha tappat ur kortet - och se på f#¤, där låg kortet, i fel fack bakom busskortet. Så det var bara att visa upp kortet, blåsa grönt och sen gå in och handla. :)
Något jag kan säga är - Det är tur att man inte har någon kronisk fobi mot poliser som man får för sig att amerikaner har efter alla filmer man sett. :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar